Socialtjänstens arbetsområden och verksamhet som Juhani Seppälä varit med och verkat i

 Originalet i sin helhet du på länken nedan, klicka på rubriken "Behandlingsplan"

 

 

http://www.pratamedoss.nu


 

  



 







De är många och de finns ibland oss

De sänder sina signaler om hjälp

Dessa barn ber inte om hjälp


Själva hjälpen måste komma utifrån

Med kunskap, mod och respekt

kan och vågar vi tala mera öppet med barnen

Källa: okänd.







 

Förord


Denna handlingsplan är gjord inom ramen för ett projekt; Barn (0-18 år) till missbrukande föräldrar.


Hälso-och sjukvårdsnämnden i västra Gästrikland tog initiativet till och startade

ett närvårdsprojekt; Barn till missbrukande föräldrar.

Barn- och ungdomshälsovården, Primärvården Gästrikland blev den projektansvariga organisationen med verksamhetschef Phillip Eskridge som ytterst ansvarig.

GunBritt Hall anställdes som projektledare.


Syftet med projektet var bland annat:

Se bilaga 1


November 2003 skickades en inbjudan ut till all personal som arbetar med barn (0 -18 år) i kommunerna, landstinget och frivilliga organisationer i västra Gästrikland.

Inbjudan gällde en kurs: Barn(0-18 år) till missbrukande föräldrar.

Kurstid: 2004 01 22 – 2004 06 03.

45 personer antogs och 42 personer fullföljde kursen.

Utbildningen omfattade 8 heldagar. Kursen avslutades med ytterligare 5 dagar för upprättande av en handlingsplan.



Du håller nu denna handlingsplan i din hand.

Syftet med handlingsplanen är att:

- att

se och upptäcka dessa barn

- att våga prata med barnet om dess situation

- att lyssna

- att veta hur man kan hantera situationen

- att ge barnet hopp

- konventionen om barns rättigheter. Se bilaga 2


I denna handlingsplan finns endast de verksamheter i kommunerna, landstinget

och frivilliga

organisationer som kursdeltagarna representerade. Det finns flera

verksamheter för barn

och ungdomar, men vi har inte inom ramen för dessa 5 dagar

haft någon möjlighet att göra

en heltäckande inventering i varken Hofors, Ockelbo

eller Sandviken. Om du vill att just

din verksamhet ska finnas med här – tag

kontakt med någon av de fyra personerna som

finns nämnda med namn

under punkt 9 Uppföljning och utvärdering.


Sandviken 2004 11 19

GunBritt Hall

Projekt- och kursledare.








Beslut gällande denna handlingsplan


Hälso och sjukvårdssamverkan Gävleborg

Närvård västra Gästrikland


Vid mötet i styrgruppen för västra Gästrikland 04 11 26

enades gruppen om följande:


Styrgruppen förutsätter att berörda förvaltningar implementerar handlingsplan:

Barn och ungdomar som lever i missbruksmiljöer” i ordinarie verksamhet









Innehållsförteckning


När ett barn visar tecken på att inte må bra 1


1 Inledning 3


2 Syfte 4


3 Vägledning för personal 4

3.1 När ett barn visar tecken på att inte må bra 5

3.2 Viktigt att prata med barnen om 7


4 Vägledning för anställda och ledare i frivilliga organisationer 7


5 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? 8

5.1 Vad händer med anmälan hos socialtjänsten? 8


6 Något av vad som finns att tillgå i västra Gästrikland 9

6.1 Kommun och landsting 9

6.1.2 Sandviken 10

6.1.3 Telefonnummer i Sandviken dit du kan ringa

och få hjälp 11

6.2 Frivilliga organisationer 11

6.2.1 Telefonnummer till de frivilliga organisationerna 12

6.2.2 Kontaktpersoner i Sandviken 12

6.3 Hofors 13

6.3.1 Telefonnummer i Hofors dit du kan ringa och få hjälp 14

6.3.2 Kontaktpersoner i Hofors 14

6.4 Ockelbo 15

6.4.1 Telefonnummer i Ockelbo dit du kan ringa och få hjälp 15

6.4.2 Andra telefonnummer i Ockelbo som är bra att känna till 15

6.4.3 Kontaktpersoner i Ockelbo 16


7 Rådgivning i Sverige 16

7.1 Telefonnummer 16

7.2 Webbadresser 17


8 Vad behöver utvecklas i västra Gästrikland? 17


9 Uppföljning och utvärdering 18


10 Gruppfoto på kursdeltagarna och tillika kontaktpersoner 19


11 Litteraturlista 20




Bilaga 1 Projekt: Barn till missbrukande föräldrar 23

Bilaga 2 Barnkonventionen 24

Bilaga 3 Hur samtal med barn kan genomföras 25

Bilaga 4 Socialtjänstlagen. Kap. 5 §1 27

Socialtjänstlagen. Kap. 14 §1






 

  1. Inledning


Begreppet barn användes genomgående i detta dokument.

Det avser varje människa upp till 18 år enligt barnkonventionen, artikel 1.


Barn till missbrukande föräldrar har länge varit en osynlig och glömd grupp.

Missbruk är ett tabubelagt område för den enskilde missbrukaren och för hans/hennes familj. De senaste årens kunskap inom detta problemområde ligger till grund för en allt större insikt om vad missbruket utsätter de övriga familjemedlemmarna för och särskilt då barnen.



Säkra uppgifter om antalet barn i missbruksmiljöer finns inte.

I olika studier antas att 10-15 % av alla barn som växer upp, finns i familjer där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol eller andra droger.

Frid A Hansen(1995) menar att det är ca 200 000 barn i Sverige mellan 0-18 år som lever i en familj där en eller båda föräldrarna har alkohol/drogproblem.

Räknar man in människor i barnets närmiljö ex, släkt – syskon, far- och morföräldrar samt vänner, kamraternas föräldrar och grannar stiger denna siffra betydligt.

E. Hagborg (2003) säger att ca 5 000 barn får hjälp av samhället genom barngruppsverksamheter som är särskilt utformade för barn som lever/har levt i familjer där alkohol/drogmissbruk råder.



I västra Gästrikland räknar man med att det finns omkring 1000-1500 barn som lever i familjer där en eller båda föräldrarna är alkoholmissbrukare.

Det handlar om ett genomsnitt på 3-4 barn i varje grupp/klass.



Som professionella måste vi ha kunskap om denna problematik, våga se, möta/samtala med barnen om deras situation, ge dem hopp och stöd samt veta vart de kan vända sig för att få professionell hjälp.

Vi ska kunna ge alla barn en bra verksamhet med kvalitet.

Vi pedagoger, ledare och andra vuxna som arbetar med barn ska dock inte ta på oss en roll som barnets eller föräldrarnas terapeut.

Som personal är du skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten vid blotta misstanken om att ett barn far illa.

Med anledning av att det är så många barn som växer upp i familjer där missbruk råder har Hälso- och sjukvårdsnämnden i västra Gästrikland initierat ett närvårdsprojekt: Barn till missbrukande föräldrar.

Projektet löper på ett år med slutdatum 2004 12 31.

Se bilaga 1.







 

2 Syfte


Syftet med handlingsplanen är att:


- Ge stöd och några konkreta, användbara verktyg till personal som arbetar med eller möter

.

- Få tips på vart man kan vända sig som personal och vart du kan hänvisa både barn,

föräldrar och

anhöriga.


- Få ökad kunskap om:



3 Vägledning för personal


  Vi är många som i vår dagliga verksamhet arbetar med och för barn.

I vårt samhälle finns många kontaktytor där barn i olika åldrar vistas.

  Det är värdefullt när det gäller att upptäcka de utsatta barnen.

MVC - personal möter alla blivande mödrar och många fäder.

BVC - personal möter i stort sätt alla barn och deras föräldrar

Till ungdomsmottagningarna kommer många tonåringar.

Majoriteten av barn går idag i förskolan och vidare till skolan som är obligatorisk.

På fritiden är många barn engagerade i olika föreningar.


Agneta Hellström ( 1986 ) skriver i sin bok: Ungar är olika; ”Förskolan ska inte vara en

reparationsverkstad utan en växtplats för alla barn.”

I alla verksamheter som har med barn att göra ska det vara en god växtplats

för samtliga barn. Barnen ska kunna växa, utvecklas, få omsorg, känna trygghet

och förtroende för oss vuxna.


En del barn behöver under olika långa perioder extra omsorg, stöd och hjälp.

Vi hoppas att detta dokument ska kunna bli ett stöd för dig i detta arbete.

Att du och ditt arbetslag ska ha en grund att kunna utgå ifrån och sen anpassa den utifrån

era

behov och de rådande förhållandena på ett professionellt sätt.


Om du misstänker att ett barn far illa är du skyldig att som personal inom en verksamhet

som

berör barn anmäla det till socialtjänsten. Vid misstanke om psykisk och fysisk

misshandel samt

incest görs anmälan utan föräldrarnas kännedom.


 

Om en anmälan har gjorts till socialtjänsten går oftast barnet ändå kvar i sin förskola,

skola och fritidsaktivitet. Då behöver barnet få allt stöd i sin vardag och vanliga

verksamhet av människor

som har kunskap om denna problematik


Symtomen som dessa barn visar är detsamma som vid andra former av bristande

föräldraomsorg.

Det existerar inget särskilt ”barn till missbrukande föräldrar-syndrom.”




3.1 När ett barn visar tecken på att inte må bra


Lyssna till din intuition. Låt den inte passera dig oberört. Märker du att ett barn visar tecken på någonting som inte är som det ska – ta det på allvar.

Kommer en förälder drogpåverkad eller onykter till förskolan/skolan för att hämta sitt barn är det en allvarlig varningssignal.


 

1. Samtala med dina kollegor. Prata med ditt arbetslag om din oro för barnet. Det är bra om flera personer observerar barnet och vad som händer runt omkring honom/henne


2. Dokumentera allt du/ni ser händer med och runt barnet.


3. Förankra det hos din chef och resursteamet. Bestäm hur ni ska gå vidare och vilket ansvar var och en ska ha. Boka in ett uppföljningsmöte redan nu. Lätt att frågan annars rinner ut i sanden.


4. Föräldrasamtal där du berättar om din oro och vad du/ni observerat. Delger föräldrarna dokumentationen. De har möjlighet att få ställa sina frågor och kanske ni tillsammans kan hitta gemensamma vägar att gå för att förbättra situationen för barnet Föräldrarna kanske har svaret på din oro. Möjligheten finns. Var alltid två från personalen vid detta samtal.


5. Rådgör gärna med en socialsekreterare. Det kan du göra utan att nämna barnets namn.


6. Uppföljningssamtal med rektor och resursteamet. Hur ser situationen ut för barnet idag? Ska en anmälan göras? Det är oftast rektor som då skriver under anmälan.


7. Tala om för föräldrarna att ni ska göra en anmälan.


8. Fortsätt att observera och dokumentera det som händer.


9. Bekräfta och stötta barnet i vad de berättar. Att du ”sett” barnets situation. Ta barnet på allvar och lyssna. Visa barnet att du tror på henne/honom. Det är viktigt att du får barnet att förstå att du vill hjälpa barnet så att han/hon och familjen får det bättre. Respektera barnets föräldrar, men inte deras felaktiga handlingar. Barn är solidariska. De älskar sina föräldrar och är beroende av dem. Förstå deras svåra situation. De har också rätt att få känna stolthet över sina föräldrar. Försök hitta det som deras mamma eller pappa gör bra. Det finns också. Prata ALDRIG om barnet och dennes situation över huvudet på de andra barnen eller visa med ditt kroppsspråk vad du tycker om barnets föräldrar.


10. Arbetslaget och föräldrarna upprättar ett åtgärdsprogram för att ge barnet det bästa stöd och hjälp i förskolan/skolan.


11. Uppföljningssamtal med jämna mellanrum. Där går man igenom vad som hänt sen sist och hur ni ska gå vidare utifrån detta. Om det finns en socialsekreterare med i sammanhanget är det bra om han/hon är med på dessa samtal. Bestäm också när och hur föräldrarna ska vara med. Viktigt att de är delaktiga och att ni arbetar tillsammans så mycket det någonsin går.


 

12. Om du/ni gjort en anmälan till socialtjänsten och ingen märkbar förändring sker. Ring och prata med socialsekreteraren. Han/hon kan inget säga om själva utredningen men kan dock bekräfta om utredningen pågår, om den är avslutad eller om anmälan inte föranledde någon utredning.

Om du anser att barnet fortfarande far illa gör en ny anmälan.

Händer ingen synbar förändring trots flera anmälningar till socialtjänsten kan du som sista åtgärd vända dig till länsstyrelsens tillsyningsenhet för sociala frågor i ditt län.



    1. Viktigt att prata med barnen om


Barn till missbrukande föräldrar överlever just för att någon människa har sett, hört och bekräftat dem. Vid samtal med barnen är det viktigt att ge tröst, uppmuntran, stöd och bekräftelse. Förmedla till barnet att din familj är okey men det som mamma eller pappa gör är inte rätt och bra. Förmedla även hopp och att alla deras känslor är okey.

Barnet behöver få höra att:


- det är inte ditt fel att föräldern dricker alkohol eller drogar

- du kan inte få mamma eller pappa att sluta dricka alkohol eller droga

- du är viktig och värdefull och har rätt att få hjälp för din egen skull

Se bilaga 3




4 Vägledning för anställda och ledare i frivilliga organisationer.


Viktigt att du kan prata med barnet på ett naturligt sätt. Att barnet känner sig viktiga och värdefulla. Han/hon ska kunna känna att du förstår.



Våga fråga och ge barnet tid på sig att berätta.



Barn till missbrukande föräldrar växer upp med känslor av ensamhet, osäkerhet, smärta, sorg, skuld och skam. Tro på det barnet berättar



Bekräfta och stöd barnet i vardagen och ta emot de känslor som kommer upp. Jag vet att du har det svårt just nu.



Tala om att du ska försöka hjälpa honom/henne. Se barnet och uppskatta honom/henne för den person han/hon är.



Barn kan ibland ha egna idéer om hur deras situation skall lösas. Det är viktigt att du då är klar med din roll och håller dig till ditt ansvar och ditt myndighetsområde. Arbeta i full öppenhet. Samarbeta gärna med föräldrarna men gå aldrig in i allians med dem.



Förstå att barnen gör som de gör därför att de känner sig så just nu.


Tonårstiden är en viktig tid och ett bra tillfälle att förändras.



Växa innebär också att testa gränser och se hur långt man kan gå. Göra det som är förbjudet och revoltera.



Tänk på att du är en viktig förebild.




5 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten?


Socialtjänstlagen kap. 14 §1 säger att de som arbetar inom en verksamhet som berör barn är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att ett barn far illa.


Det är viktigt att poängtera att det i lagtexten står att när du får kännedom om något som kaninnebära att ett barn far illa – är du skyldig– att anmäla det.

Du behöver alltså inte ha några bevis, endast vid blotta misstanken.


Det kan kännas svårt att avgöra var gränsen går för att ett barn far illa, men du har alltid möjlighet att ringa socialtjänsten och få råd. Det du behöver tänka på är att du inte lämnar ut namn eller någon annan uppgift som gör att barnet kan identifieras om du bara vill rådgöra med en handläggare på socialtjänsten.


Att göra en anmälan skapar ofta många olika typer av känslor. Det är viktigt att prata om detta i ditt arbetslag. Eftersom anmälaren inte kan vara anonym som yrkesman vid en anmälan kan det vara bra att utse någon som är ansvarig och skriver under anmälan. Vi får aldrig glömma att det är barnet och dess behov vi ska sätta i första rummet.



5.1 Vad händer med anmälan hos socialtjänsten?


Socialtjänsten är skyldig att utreda alla anmälningar. Det första som händer är att en förhandsbedömning görs. Ibland kan socialtjänsten redan känna till det som berättas i anmälan och olika insatser kan pågå eller planeras utan att anmälaren känner till det. Då behöver inte någon utredning inledas. Socialtjänsten behöver inte heller inleda en utredning om det redan i förhandsbedömningen visar sig att anmälan grundar sig på någon missuppfattning eller oklarhet som snabbt kan redas ut.



Socialtjänstlagen säger att utredningar ska göras skyndsamt och att de ska vara slutförda inom 4 månader. Den eller de som anmälan handlar om blir från första stund informerad av socialtjänsten om att en anmälan kommit in och att en utredning inleds. Anmälaren deltar ofta vid det första sammanträffandet med familjen och får då redogöra för de uppgifter som lämnats. Du är som anmälare skyldig att lämna de uppgifter som socialtjänsten behöver under utredningen.

Kortfattat innehåller utredningen fakta om de berördas livssituation och om vilka resurser och behov som finns. Detta ligger till grund för ett beslut om någon form av behandlande eller stödjande insats ska erbjudas. Utredningen kan också leda till att ingen insats erbjuds.



Socialtjänsten har inte möjlighet att informera dig om vad som kommer fram i utredningen. Detta styrs dels av sekretesslagen, dels av vilken information de berörda vill att anmälaren eller andra ska få ta del av. Det kan kännas frustrerande att inte få någon återkoppling på sin anmälan.



Den svenska lagstiftningen säger att socialtjänsten i huvudsak ska planera insatser tillsammans med berörda familjer och att stöd och behandling ska ske under frivilliga former. Målet är att barn ska få bo kvar tillsammans med sina föräldrar. Men då barnets behov av skydd är allt för stort eller föräldrarnas förmåga att ta hand om sina barn är allt för svag kan socialtjänsten bli tvungen att tillgripa tvång. Barn kan då för kortare eller längre tid omhändertas enligt LVU (Lagen om vård av unga)




 

Sandviken


Så här är IFO i Sandviken organiserad:

- Barn och familjenheten; utreder och bedömer behovet av stöd- och behandlingsinsatser till barn 0-12 år och deras föräldrar.

-Ungdomsenheten; utreder och bedömer behovet av stöd- och behandlingsinsatser till ungdomar 13-20 år och deras föräldrar.

- Vuxenheten; utreder och behovet av stöd och behandlingsinsatser till vuxna med missbruksproblematik.

- Sandvikens Familjecenter; arbetar med rådgivning samt olika former av stödjande och behandlande insatser till familjer med barn och ungdomar, bland annat olika gruppverksamheter för:

- barn till föräldrar med alkohol/drogproblem

- barn till föräldrar med psykisk ohälsa

- barn till separerade föräldrar,

- barn som har upplevt våld i familjen



      1. Telefonnummer i Sandviken dit du kan ringa och få hjälp


Individ och familjeomsorgen (IFO)


Barn och familjenheten

026 – 24 11 91

Ungdomsenheten

026 - 24 13 09

Vuxenheten

026 – 24 15 59

Sandvikens Familjecenter

Barngruppsverksamheten

026 – 24 14 52

026 – 24 17 31



Beroendecentrum

026 – 27 82 71, 27 82 72, 27 82 73



Ungdomsmottagningen

026 – 27 85 49

Hälsocentralen

Mödravårdscentralen(MVC)

Barnavårdscentralen(BVC)

Se de blå sidorna i telefonkatalogen



Förskolan

Skolan

Kurator, skolsköterska, skolpsykolog

Kamratstödjare på skolan

Se de gröna sidorna i telefonkatalogen



Kvinnojouren Gläntan i Sandviken

026 – 25 00 95

Brottsofferjouren i västra Gästrikland

026 - 25 90 00



.



      1. Telefonnummer till de frivilliga organisationerna



UNF ”Syskonkedjan”

www.syskonkedjan.org/www.unf.se

026 –27 02 08


Unga Örnar

lena.larsson@ungaornar.se


026/ 27 42 30, 070 - 21 42 699





6.2.2 Kontaktpersoner i Sandviken


Dessa personer har under våren 2004 gått kursen: Barn till missbrukande föräldrar


Namn

Arbetsplats

Telefonnummer

René Andersson

UNF i Sandviken

026 – 27 02 80

Annica Berggren

Grodans förskola i Järbo

0290 -704 83

Lena Bergman

Smassens förskola

026 - 24 17 56

Åsa Bergman

Smassens förskola

026 – 24 17 56

Margareta Bergström

Gullhedsskolan,

Västanbyn

0290 – 335 67

026 – 24 19 60

Maria Bergström

Västanbyn

026 – 24 19 60

Annika Borgström

Ungdomsmottagningen

026 – 27 85 49

Elisabet Broberg

Årsunda Ro, Österfärnebo Ro

Bryggan

070 – 285 22 47

Gun-Britt Collin

Norrsätraskolan

Bryggan

026 – 24 11 49


Solveig Franzén

Natt och Dag

026 – 24 17 91

Janet Fjällström

Bessemergymnasiet

026 – 24 75 65

Monica Hansson

Kvinnojouren, Gläntan

026 – 25 00 95

Anette Högman

Hammarby familebedandling

0290 – 337 78

Kristina Iredahl

Ungdomsmottagningen

026 – 27 85 49

Katarina Klinga

Sandvikens Kommun

026 – 24 00 00

Malin Kurvinen

Gruppboende

026 – 27 41 58

Lena Larsson

Unga Örnar

026 – 27 42 30

Kajsa Lundberg

Natt och Dag

026 – 24 17 28

Agneta Markström

Hammarby familjebehandling

0290 – 337 78

Ingegerd Nilsson

Smultronbackens förskola

026 – 24 16 59

Maria Norström

Gästrike Hammarby. Skolan

0290 – 511 83

Eva Nyström

Gullvivans förskola i Järbo

0290 – 335 68

Ingrid Nääs

Familjecenter

026 – 24 17 31

Inga-Lisa Sammalisto

Murgårdsskolan

026 – 24 20 74

Susanne Storm-Lindman

Bergatrollen, föräldrakoop.

026 – 29 10 64

Maria Ståhl

Björksätraskolan

026 – 24 17 76

Margareta Ståhlberg

Vallhov Ro, Bryggan

070 – 269 52 77

Åsa Wijk

Bergatrollen, föräldrakoop

026 – 29 10 64

Lena Wirén

Unga Örnar

026 – 27 42 30




6.3 Hofors


Individ och familjeomsorg(IFO)

IFO kommer att under hösten 2004 starta med föräldrarådgivning.

Personal från IFO träffar också ungdomar i skolan. Ungdomar som har olika former av social och socialpsykologisk problematik.

Dessa träffar äger rum en ggr/vecka och då i mindre grupper.



Beroendecentrum

Personal från beroendecentrum i Sandviken kommer till Hofors två förmiddagar/vecka och tar emot vuxna med drogproblematik.


Skolan

Idag finns ”tjej och killsnack” och undervisning i livskunskap på högstadiet. Där tar man upp bl.a etik, moral, självkänsla mobbning, droger och ekonomi.



6.3.1 Telefonnummer i Hofors dit du kan ringa och få hjälp.


IFO; Individ och familjeomsorg

Håkan Vikström

0290 – 291 47

070-393 99 74



Beroendecentrum

026 – 27 82 71, 27 82 72, 27 82 73

Ungdomsmottagningen

Mån fm, ons och fre fm

0290 – 297 63

Hälsocentralen

Mödravårdscentralen

Barnavårdscentralen

0290 – 297 11


0290 – 297 27



Förskola

Skola

Skolpsykolog; Börje Bertilsson

Skolsköterska; Ing-Marie Rönn

Se de gröna sidorna i telefonkatalogen

Se de gröna sidorna i telefonkatalogen

070 – 414 13 18

0290 – 292 64



Brottsförebyggande rådet(BRÅ)

Mats Rudert

0290 – 291 75

Kvinnojouren Gläntan i Sandviken

026 – 25 00 95




      1. Kontaktpersoner i Hofors


Dessa personer har under våren 2004 gått kursen: Barn till missbrukande föräldrar.


Börje Bertilsson

Resursteamet, Hofors

0290 – 292 31

Monica Klaussén

Resursteamet, Hofors

070 – 414 12 67

Eva Tirsjö

Lillåskolan

0290 – 292 76 14


 


 

6.4 Ockelbo


Förskola - Skola

Varje skola har en handlingsplan för elevhälsan.



      1. Telefonnummer i Ockelbo dit du kan ringa och få hjälp.


Individ och familjeomsorg; IFO

Juhani Seppälä

0297 – 555 67




Beroendecentrum

026 – 27 82 71, 27 82 72, 27 82 73


Ungdomsmottagningen

0297 – 57 25 40


Hälsocentralen

Mödravårdscentralen(MVC)

Barnavårdscentralen(BVC)

0297 – 57 25 00

0297 – 57 25 21

0297 – 57 25 27



Förskola

Skola

Skolkurator; Maria Jahrefjord

Skolsköterska

Se de gröna sidorna i telefonkatalogen

Se de gröna sidorna i telefonkatalogen

0297 – 553 12 eller 070 – 414 14 24

0297 – 553 18



Brottsförebyggande rådet( BRÅ)

Magnus Jonsson

0297 – 424 87


Kvinnojouren Gläntan i Sandviken

026 – 25 00 95



      1. Andra telefonnummer i Ockelbo som är bra att känna till.


Kulturstationen. Öppet dagtid

0297 – 554 70

IOGT – NTO.

UNF

0297 – 401 14

026 -25 36 72

Svenska kyrkans ungdomsverksamhet

Stanley Lenell

0297 – 427 64

Ockelbo Missionsförsamling

Barn och ungdomsverksamhet

0297 – 423 37

Rädda Barnen; Eva Olsson

0297 – 404 16

Vuxna på byn

Anita Wiklund

0297 – 600 48 15

      1. Kontaktpersoner i Ockelbo


Dessa personer ha runder våren 2004 gått kursen: Barn till missbrukande föräldrar.


Kerstin Andersson

Ockelbo kommun

0297 – 553 62

Annica Eriksson

Rabo förskola

0297 – 553 87

Kristin Eriksson

Svenska kyrkan, Ockelbo

0297 – 427 60

Magnus Hammarström

Perslundaskolan

0297 – 553 24

Maria Jahrefjord

Skolkurator

0297 – 553 12

Margareta Karlsson

Skånegårdens förskola

0297 – 553 81

Eva Olsson

Rädda Barnen

026 – 10 20 81

Juhani Seppälä

Individ och familjeomsorg

0297 – 555 67

Maria Torvaldsen

Jädraås skola

0297 – 450 55

Rosi Tisell

Lingbo skola

0297 – 500 13



7 Rådgivning i Sverige


Värdefulla telefonnummer och webbadresser

Hit kan du ringa eller gå in på webbsidan och få mera information i alkohol och drogfrågor.



    1. Telefonnummer


För barn:

BRIS - barnens hjälptelefon(upp till 18 år) 0200 – 230 230

Alla eftermiddagar och kvällar

Jourhavande kompis 020 – 222 444


Al-Anon (för anhöriga till missbrukare) 08 – 643 13 93

Alateen (barn och ungdomar till missbrukande

föräldrar).

För vuxna:

BRIS vuxentelefon om barn. 077 – 150 50 50

Vardagar mellan 11.00 – 13.00

Rädda Barnens föräldratelefon. 020 – 786 786

Mån 12.00 – 21.30 Tis-fred 18.00-21.00.

Lör, sönd 13.00 – 16.00


AA, Anonyma Alkoholisters jourtelefon 08 – 720 38 42

Alla dagar 11.00-13.00 och 18,00-20.0


    1. Webbadresser


www.alkoholkommitten.se Här kan du hitta fakta och nyheter om alkohol.


www.aa.se Anonyma alkoholisters hemsida


www.al-anon.a.se För dig som har en nära vän eller anhörig med alkoholproblem


www.drogportalen.se Här kan du hitta det mesta som berör alkohol och narkotika


www.can.se Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Fakta, bibliotek och rapporter


www.drugsmart.com En webbplats som handlar om alkohol, narkotika och tobak. Riktar sig framförallt till ungdomar i högstadieåldern


www.vuxnamotdroger.nu En hemsida som drivs av IOGT- NTO.

Droginformation och föräldrarfrågor.


www.mobilisera.nu Mobilisering mot narkotika. De arbetar med nationell narkotikapolitisk samordning








8 Vad behöver utvecklas i västra Gästrikland?


I Hofors och Ockelbo finns behov av att starta anhöriggrupper och grupper för barn och tonåringar till missbrukande föräldrar.

I Sandviken finns redan denna gruppverksamhet.


För att på bästa sätt kunna ge barnet och familjen stöd behöver problemet identifieras så lämpliga åtgärder kan vidtagas. Ett nära samarbete mellan mödravård – och barnavårdscentral, förskola, skola, socialtjänst, familjecenter, ungdomsmottagning, kyrka, olika föreningsverksamheter, drogförebyggare och polis är då nödvändigt.

Det kan ske genom att man fortsätter att utveckla de nätverksgrupper som redan finns i Sandviken, Hofors och Ockelbo. I dessa grupper deltar idag några av ovannämnda verksamheter och där syftet är att tillsammans utarbeta gemensamma strategier för hur man ska agera samt arbeta med förebyggande åtgärder. Önskemål om att socialtjänsten blir sammankallande till dessa regelbundet återkommande träffar.

Om personal har gjort en anmälan till socialtjänsten behöver de få en återkoppling om vad som har hänt med anmälan.

Önskemål finns ifrån bl.a förskolan, skolan i västra Gästrikland om att utveckla ett närmare samarbete med socialtjänsten.


Föräldrautbildning. Föräldrarna är de allra viktigaste personerna under ett barns liv. För att klara sin föräldraroll idag behöver många föräldrar få stöd, vägledning, kunskap och hjälp med t.ex hur och på vilket sätt man bör och kan sätta gränser. En utbildning som vänder sig till föräldrar med barn och ungdomar under deras olika utvecklingsstadier.




Verka för att utbildning i droger och drogernas inverkan ska finnas med i läroplanen från förskoleklass till gymnasiet


Att ämnet livskunskap finns med på schemat i samtliga skolor från förskoleklass till gymnasiet.




Verka för att det redan i lärarutbildningen ska finnas kurser om barn som lever med missbrukande föräldrar och om hela familjens problematik.


Utbildning, handledning och kontinuerlig fortbildning till personal är ett måste om de ska kunna upptäcka, förstå och hjälpa dessa barn på ett professionellt sätt.



Till sist behövs det en barnombudsman – kanske i länet - som har det övergripande och sammanhållande ansvaret för alla barn och alla barns rättigheter och särskilt då de utsatta och glömda barnen.



9 Uppföljning och utvärdering


Vikigt att förankra detta dokument hos våra politiker och chefer och få mandat att arbeta med och utveckla denna plan.

Dokumentet ska sedan spridas på våra förskolor och skolor,

hälsocentralerna, socialtjänsten, kyrkan och övriga frivilliga organisationer. Viktigt att friskolorna, kooperativa förskolor, företagshälsovården på Sandvik och Ovako Steel får den också.

En uppföljning, utvärdering och revidering kommer att göras oktober 2005, dels lokalt på de tre orterna, Sandviken, Hofors och Ockelbo och dels en övergripande för västra Gästrikland.


Ansvarig i Sandviken är Ingegerd Nilsson 026 -24 16 59

Ansvarig i Hofors är Börje Bertilsson 070 -414 13 18

Ansvarig i Ockelbo är  Juhani Seppälä 0297 – 555 62.

Ansvarig för den övergripande utvärderingen är

Ingrid Nääs 026 – 24 17 31

 



 

Litteraturlista


Alkoholpolitiska kommissionen delbetänkande, SOU 1994:28 . Kvinnor och

alkohol.

Stockholm (173 s)


Andreasson, S. (2002) Den svenska supen i det nya Europa. Stockholm: Folkhälsoinstitutet. (495 s)


Barth T & Näsholm C. (1997)

- Vankelmodets dynamik. Ambivalens som tillgång vid förändring.

- Vad fattas när råd inte hjälper

Dessa båda artiklarna kan Du ladda hem från nätet på Christina Näsholms hemsida: www.symposium-reso.se


Bengtsson, A & Gavelin,I. (1996) Familjer och missbruk – om glömda barn och


glömda föräldrar. Stockholm :Liber.


Black, C (1993) Det ska aldrig få hända mig! Om barn till alkoholister.

Stockholm

Natur och Kultur. (193 s)



Buscaglia, L (1985) Leva Älska Lära. Forum. (266 s)


Buscaglia, L. (1994) Född att älska. Forum. (314 s)


Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN & Svenska föreningen för alkohol och drogforskning, SAD

- Kvinnor och alkohol . Bruk – missbruk – behandling. Nr:5. Lena Dahlgren (1986)

- Ensamhet och alkoholmissbruk. Nr.10. Åkerlind, I & Hörnqvist,J. (1990)

-Motiverande samtal vid behandling av alkoholproblem. Nr: 18. Forsberg, L. (2001)


Christensen, R. (1993) Missbrukarnas barn – på daghem, fritidshem i skolan och


vården. Prisma.


Essén, C ( 2003) Samtal i självhjälpsgrupper. Helsingborg: Wahlström & Widstrand.


Furman, B (1998) Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom. Stockholm:

Natur och Kultur. (126 s)


Gren, J. (2000) Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber (256 s)


Hagborg E. (1999) Alkohol – Alkovråål. Stockholm: Alfabeta (93 s)


Hellsten T.(1998) Flodhästen i vardagsrummet. Göteborg: Pocket Förlag Ab Nytt

Liv.


Hellsten T. (2000) Flodhästen på arbetsplatsen. Göteborg: Cordia AB (218 s)


 

Janouch, K. (2004) Anhörig. Piratförlaget.(299 s)


Jansson, T & Jansson, M-L & Wågman, G.(1997) Hur man får människor att

växa.

Stockholm: Kommentus. (107 s)


Johansson K & Wirbing P. (1999) Riskbruk och Missbruk – att uppmärksamma,


motivera och behandla inom primärvården, socialtjänsten och psykiatri. Kap. 6.

Stockholm: Natur & Kultur.


Johansson K & Wirbing P. Leva sunt med alkohol. Helsingborg: Wahlström &

Widstrand.


Killén, K (1999) Svikna barn. Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta


barnen. Helsingborg: Wahlström & Widstrand (533 s)

Kinge, E. (2000) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund:

Studentlitteratur. (131 s)


Korczak, J. (1998) Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur & Kultur (96 s)

Leijonhielm, M (1993) Ensammast i världen. Stockholm: Gothia


Lindstein, T. (1995) Vändpunkten. Att arbeta med barn till alkoholister.

Stockholm:

Gothia


Lindstein, T. (1997) Unga vid vändpunkten. Att arbeta med ungdomar vars

föräldrar

missbrukar. Stockholm: Gothia. (306 s)


Lindstein, T. (2001) Vändpunkten - ur barn och ungdomars perspektiv.

Stockholm:

Gothia (280 s)

Mossander, I. Ulvwen, O (1993) Absolut alkohol – sanningar och konsekvenser.Stockholm: Natur och Kultur

Myrbäck, S. (1998) Den vingklippta familjen – en berättelse om

Alkoholistfamiljen

Malmö:Sober Förlag AB. (168 s)

Pollak, K. Att växa genom möten. Stockholm: Hansson & Pollak (86 s)


Revstedt, P (1995) Motivationsarbete. Stockholm: Liber. (218 s)


Salomon, B. (1996) Sam-tal En liten handbok. Stockholm: Liber (75 s)


Svensson,B. (1996) Pundare, jonkare och andra – med narkotikan som

följeslagare.

Stockholm: Carlssons Förlag. (440 s)



 

Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan (LpFö 98) Stockholm:


Fritzes.


Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,


förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Stockholm: Fritzes. (19 s)


Volckerts, J. Drogberoende. Stockholm: Prisma. (168 s)


Wiking, A & Sandström, A & Bergström, M. Eldvatten. Porträtt och intervjuer.


Boströms förlag. (tel; 046 - 2116555)


Woititz, Geringer J. (2002) Vuxna barn till alkoholister. Johanneshov: Larssons

förlag








 

 
Bilaga 1

Projekt: Barn till missbrukande föräldrar

Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Gästrikland har uppmärksammat den svåra livssituation som barn till missbrukande föräldrar lever i.

De har efter två utredningar i denna fråga tagit initiativ till ett projekt; Barn till missbrukande föräldrar. Projektets tidsperiod löper på ett år, med slutdatum

den 31 december 2004.

Projektledare är GunBritt Hall


Uppdraget lyder:


Syfte:

Att genom utbildningsinsatser och en utbildningskampanj medvetandegöra personal som arbetar med barn 0-18 år och till allmänheten i stort om livssituationen för barn som lever med missbrukande föräldrar.


Att tillsammans med kommun, landsting och frivilliga organisationer, utarbeta en handlingsplan för hjälp- och stödinsatser till barn till missbrukarfamiljer.


Att skapa förutsättningar för en fortgående och varaktig process där hjälp- och stödinsatser till barn till missbrukande föräldrar utvecklas och blir en permanent del av samhällets resurser.


Mål:

Identifiera, kompetensutveckla och utbilda nyckelpersoner inom kommun, landsting och frivilliga organisationer i Västra Gästrikland om problematiken med och förhållningssätt till barn till missbrukande föräldrar.


Genomför en upplysnings- och informationskampanj/utbildningsdag riktad till all personal som arbetar med barn. Kampanjen ska informera bl.a. om omfattningen, kännetecken och problembilden för barn till missbrukande föräldrar


Genomför en bred informationskampanj till allmänheten i samma ämne.


Stimulera och stödja utvecklingen av en handlingsplan om stöd- och hjälpinsatser till barn till missbrukande föräldrar i Västra Gästrikland.


Initiera implementering av en handlingsplan för barn till missbrukande föräldrar i minst en verksamhet i Västra Gästrikland (kommun eller landsting)


Utvärdera informationsspridningen och graden av medvetenhet om problemet bland personal, beslutsfattare och allmänheten samt i vilken mån handlingsplaner är planerade eller har upprättats.